Virginia införde 2010 ett skatteundantag för datacenter och fick en tät koncentration av anläggningar. Nu har samma delstat lagt en konsumtionsskatt på datacentrens elförbrukning: 0,011 dollar per kilowattimme från den 1 juli 2026, med upphörande 2028. Virginia har inte blivit teknikfientligt, och skatteundantaget är kvar. Men delstatens egen utredningsmyndighet JLARC räknade i december 2024 fram att varje dollar i uteblivna intäkter från undantaget gav uppskattningsvis 48 cent tillbaka till delstatskassan. Min slutsats är att någon har räknat om.
Nyttan ligger i byggfasen, kostnaden i driften. Good Jobs First räknade 2016 med att ett datacenter i drift behöver 30–50 permanenta anställda, och fann att elva amerikanska jätteaffärer kostat i snitt 1,95 miljoner dollar i subvention per permanent jobb.
Gallup mätte i mars 2026 att 71 procent av amerikanerna motsätter sig ett AI-datacenter i sitt närområde, 48 procent starkt. Skälen är konkreta: elpriset, vattnet, bullret, vad kommunen fick tillbaka. Alla historier håller inte. Det vattenuttag i Georgia som brukar beskrivas som otillåtet gick genom två omätta anslutningar, drygt 29 miljoner gallon, och fakturerades i efterhand utan sanktion. Invändningarna blir inte svagare av att den värsta versionen var fel.
Ovanför det lokala förs ett annat samtal, och det förs ärligt. Demis Hassabis, då vd för Google DeepMind, satt i april 2025 hos Scott Pelley i 60 Minutes. Om nyttan: ”I think one day maybe we can cure all disease with the help of AI.” Slutet på sjukdom, frågade Pelley. Inom räckhåll, svarade Hassabis, kanske inom ungefär ett decennium, han såg inte varför inte. I samma intervju nämnde han två farhågor. Den ena är att användare gör om systemen för skadliga syften. Den andra är systemen själva när de blir mer autonoma och mer kraftfulla: om vi kan behålla kontrollen, om de ligger i linje med våra värden och håller sig innanför skyddsräckena. Är kapplöpningen om AI-dominans en kapplöpning mot botten för säkerheten, frågade Pelley. En av hans största farhågor, svarade han. Resurserna och tempot är bra för utvecklingen, men de kan få aktörer att gena, och säkerhet och ansvar är ett av de hörn som kan genas i.
Det är ovanligt. Han väjer inte för någon av ändarna: civilisatorisk nytta mot civilisatorisk risk, båda samtidigt. Men den axeln har ingenting att säga till grannen som undrar vad elräkningen blir. Grannens fråga ligger inte mellan nytta och risk. Den ligger mellan vems nytta och vems kostnad. Den frågan har förespråkare, men de sitter i kommunhus, och ingen bär argumentet uppåt till den nivå där han talar. Ingen är ohederlig här. Han svarar väl på sin fråga. Den andra har en förespråkare i Sirdal.
Sirdals ordförare Jonny Liland sa ja till ett datacenter. I en intervju med E24 beskriver han läget: tomten ligger intill Statnetts transformatorstation, där Nordlink-kabeln går till Tyskland. Han argumenterar att Sirdal var en fattig jordbrukskommun och blivit en av Norges rikaste på kraften den producerar, att omkring 95 procent av den skickas ut, och att något av värdet borde stanna. Regleringsplanen ändrades i förenklad process utan konsekvensutredning. Statsforvalteren i Agder kallar beslutet rättsligt tvivelaktigt och har stoppat arbetet medan klagomålen behandlas, så ärendet är oavgjort. Argumentet om vems nytta kommer från den som sa ja, inte från dem som protesterar.
Det saknas alltså inte en halva i samtalet. Det saknas två. Bevakningen rör sig mellan hajp om vad modellerna ska kunna och larm om vad de kan ställa till med. Mitten rapporteras knappt: vad AI faktiskt har gjort, med namn och resultat. Följden är lokal. En kommun hör exploatören säga jobb och motståndarna säga el och vatten. Ingen säger vad beräkningskraften ska användas till. Då framstår varje hall som ren utvinning, något som tar från bygden och ger någon annanstans.
Mitten finns. Nobelpriset i kemi 2024 gick till hälften till David Baker för beräkningsbaserad proteindesign och till hälften gemensamt till Demis Hassabis och John M. Jumper ”for protein structure prediction”. AlphaFolds öppna proteindatabas öppnade den 22 juli 2021 med drygt 360 000 strukturprediktioner, däribland hela det mänskliga proteomet. Den har vuxit till över 200 miljoner strukturprediktioner, och EMBL-EBI uppger över 3,4 miljoner användare i 190 länder. Och ett resultat ur den: 2024 pekade en AlphaFold-sökning ut proteinet Tmem81 som del av det komplex på spermiens yta som binder till ägget, tillsammans med Izumo1 och Spaca6, och försök på zebrafisk och mus visade att proteinet är nödvändigt för hanlig fertilitet. Publicerat i Cell i december 2024. Det är inte ett löfte. Det är ett pris, en databas och ett enskilt resultat, och inget av det står i det underlag en kommunpolitiker får på bordet.
Datacentren kommer till Norden för kraften och kylan, och det syns i kön. Svenska kraftnäts kötabell för den 2 september 2026 visade datacenteransökningar om 6 984 megawatt i transmissionsnätet, varav 5 169 megawatt i elområde SE3. Kön är ingen prognos, påpekar Svenska kraftnät. Men det är kön som skapar trycket.
Norge har registreringsplikt för datacenteroperatörer sedan den 1 januari 2025, med Nkom som tillsynsmyndighet. I Stortinget röstades ett förslag om konsesjonsplikt ned i mars 2026, men Stortinget bad samtidigt regeringen utreda samhällsnyttan av datacenteretableringar. Energinet i Danmark pausade i mars 2026 nya anslutningsavtal för stora laster — datacenter, batterier och Power-to-X — efter att förfrågningarna nått omkring 60 gigawatt mot en maxlast kring sju. Sverige avskaffade nedsättningen av energiskatten för datacenter den 1 juli 2023, efter att Riksrevisionen 2022 funnit klara brister i beslutsunderlaget och att ingen utvärdering gjorts. Vi har redan gjort Virginias resa, utan debatt.
Hässleholm är fallet. Allt som följer står på kommunens egen frågor-och-svar-sida, senast uppdaterad den 2 november 2026. Kommunstyrelsen godkände avsiktsförklaringen med Panattoni den 10 juni 2026. Den är inte juridiskt bindande. Den gäller 300 megawatt och cirka 20 hektar i Hässleholm Nord, ett område om cirka 200 hektar. Kommunen skriver själv vad 300 megawatt betyder: ungefär fem till sex gånger den nuvarande effektnivån i Hässleholms stad. Anläggningen beskrivs som hyperscale i två etapper: E.ON har gett en första positiv anslutningsindikation om 150 megawatt till omkring år 2033, och Panattoni kommer därför att ansöka om ytterligare 150 megawatt. Om det blir en eller två etapper är ännu inte klart. Panattoni har med E.ON startat en nätutredning som ska ge kostnadsindikation och preliminär tidplan, beräknad till mellan 6 och 18 månader. Därefter en förstudie på mellan 3 och 9 månader. Avtalet skrevs först. Kostnadsindikationen kommer mellan sex och arton månader senare, och hela utredningskedjan är klar tidigast efter nio månader, senast efter tjugosju. Om jobben skriver kommunen att antalet inte går att säga, eftersom det inte är klart vilka företag som ska använda anläggningen, men att den i drift ”kan skapa ett betydande antal permanenta arbetstillfällen”. Den exakta verksamheten blir beroende av framtida dialoger mellan Panattoni och intresserade hyresgäster. Kommunen kan alltså inte själv säga vad kapaciteten ska användas till. Det är ingen anklagelse; så fungerar en uthyrningsmodell. Men då har frågan om nyttan ingen adressat heller.
På samma sida svarar E.ON att elpriset sätts dag för dag på elbörsen, styrs av väder, temperatur och tillgänglig produktion, och att en stor förbrukare av det här slaget inte påverkar det. På frågan om en ny stor anslutning påverkar andra företags möjlighet att etablera sig eller växa svarar E.ON att hela elnätet påverkas, att förstärkningar måste handlas upp och genomföras, och att det påverkar när nya kunder kan få sin anslutning. Där står svaret på den lokala frågan. Kostnaden kommer inte som en högre elräkning. Den kommer som att någon annan får vänta.
Hur anslutnings- och tariffkostnaden fördelas mellan datacentret och övriga kunder går inte att läsa ut av öppna källor. En kommun som säger ja i juni och får talet långt senare är inte lurad. Den beslutar utan talet. Jag har stått i tillräckligt många etableringsprocesser för att veta att ordningsföljden sällan är den som ser rimlig ut i efterhand: avsiktsförklaringen först, marken sedan, frågan om vem som betalar elen fram till tomtgränsen sist. Det är varken korruption eller dumhet. Den som har bråttom vinner mest på att avtalet skrivs innan talen finns.
Fem frågor borde ställas före beslutet. Är anslutningen garanterad eller bara indikerad? Vilka av jobben är permanenta, och vem är arbetsgivaren? Vem betalar nätförstärkningen om etapp två aldrig byggs? Vad kostar det att säga ja till etapp ett om etapp två uteblir? Och vad ska beräkningskraften användas till?
Det här är ett scenario med utskrivna antaganden: modellförmågan fortsätter stiga, kostnaden per förmåga faller, efterfrågan på beräkningskraft växer. Det bärande antagandet är att ansökningsvolymen i sig tvingar fram ett politiskt svar, oavsett hur mycket som byggs. Danmark är mitt enda fall: Energinet pausade på ansökningsvolym, inte ansluten last. Ett fall gör mekanismen möjlig, inte sannolik. Brytpunkten är om volymen utlöser beslut utan ansluten last, i två led: nya svenska, norska eller danska parlamentsbeslut om anslutningskö, skatt eller konsesjon under 2027 till 2029, och överprövade eller upphävda kommunala planbeslut för datacenter hos statsforvaltere och länsstyrelser, räknat årsvis. Kostnadspåståendet prövas separat, mot hushållens nätavgifter per nätföretag och kommun i Nils Holgersson-rapporten och hos Energimarknadsinspektionen, mot allmän prisutveckling. Texten påstår inte att datacenter driver nätkostnaderna; Svenska kraftnäts omkring 215 miljarder under decenniet är elektrifiering, havsvind och reinvestering. I motscenariot hinner reglerna ändras och kostnaden landar på datacentren själva eller projekt som aldrig blir av.
Så ser underlaget ut. Kostnadsindikationen dröjer upp till arton månader, hela utredningskedjan upp till tjugosju. Nyttan beror på hyresgäster som inte finns än. Två kolumner, båda tomma. Beslutet är fattat.
Källnoter
Där jag går utöver det som går att belägga markerar jag det i löpande text. Två uppgifter är värda en särskild reservation: Hässleholms kommunstyrelses protokoll § 126 har jag inte läst, bara kommunens egen redovisning av beslutet, och uppgifterna om Sirdal vilar på E24:s intervju och på norsk nyhetsrapportering, inte på kommunens handlingar eller statsforvalterens beslut.
Källor. Virginia: Joint Legislative Audit and Review Commission, rapport om datacenterindustrin, december 2024; delstatens konsumtionsskatt på datacenters elförbrukning, i kraft 1 juli 2026 · Good Jobs First, Money Lost to the Cloud, 2016 · Gallup, mätning 2–18 mars 2026 · Fayette County, Georgia, om omätt vattenuttag, 2026 · Demis Hassabis i 60 Minutes, CBS, Scott Pelley, först publicerad 20 april 2025 · Kungliga Vetenskapsakademien, Nobelpriset i kemi 2024, tillkännagivet 9 oktober 2024 · EMBL-EBI, AlphaFold Protein Structure Database · Deneke m.fl., ”A conserved fertilization complex bridges sperm and egg in vertebrates”, Cell, december 2024 · Svenska kraftnät, kötabell för transmissionsnätet per 2 september 2026, och investeringsplan för transmissionsnätet · Nkom, registreringsplikt för datasenteroperatører från 1 januari 2025 · Energinet, paus för nya anslutningsavtal, mars 2026 · Riksrevisionen, Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter, RiR 2022:18 · Hässleholms kommun, frågor och svar om den planerade datacenteretableringen på Hässleholm Nord, uppdaterad 2 november 2026, inklusive E.ON:s svar · Ada Lea, ”Datasenteropprør i Sirdal: – Mange søvnløse netter”, E24, 7 november 2026
Eget resonemang. Att Virginias konsumtionsskatt är följden av en omräkning är min slutsats, inte delstatens motivering. Att de två samtalen ligger på olika axlar — nytta mot risk respektive vems nytta mot vems kostnad — är min beskrivning, inte något någon av de citerade säger. Att kostnaden visar sig som att någon annan får vänta snarare än som en högre elräkning är min läsning av E.ON:s två svar lästa intill varandra. De fem frågorna är mina, formulerade ur egen erfarenhet av industriella etableringsprocesser, och de är inte hämtade ur någon källa.