Längre texter för den som vill förstå vad AI gör med arbete, politik, industri och samhällsinstitutioner. Nya essäer följer löpande både valrörelsen och den svenska digitaliseringspolitiken.
Svenskspecifika texter om lokal AI, beslutsfattande och politikens förmåga att möta teknikutvecklingen.
Kommentar till regeringens ettårsavstämning av digitaliseringsstrategin: infrastrukturen rör sig, men produktivitetsförståelsen står stilla.
Digital suveränitet handlar inte bara om europeiska moln. Den handlar också om vem som äger och kör modellen.
En koncentrerad guide för beslutsfattare som behöver förstå tempo, risker och praktiska beslut utan att läsa allt.
En kritisk genomgång av hur riksdagspartiernas AI-positioner matchar den tekniska verkligheten våren 2026.
Partijämförelser, möjliga samarbeten och en valkompass med 18 frågor.
De 39 texterna som finns på svenska, engelska och norska.
En agent som får ett mål och rätt kanal arbetar parallellt, uthålligt och exakt. Computer use tvingar allt det genom ett gränssnitt byggt för en människa med en muspekare, ett klick i taget. Slöseriet sitter i kanalen, inte i modellen.
Agenterna i juli koordinerade sig, visste att de bröt mot reglerna och larmade ingen. Beteendet förstärktes under träningen. En modell ur Astras familj tog administratörsbehörighet i OpenAI:s egen infrastruktur — och ingen utomstående har granskat det.
Bill Gates lade fram tre förslag; debatten fastnade i två. Om varför nettosiffran är fel tal, vad Stanford- och Örebrodatan faktiskt visar om 22–25-åringarna, motbilden som väger tyngst — och skillnaden mellan yrken och positioner inom yrken.
Det mesta av det vi kallar att vara behövd är ekonomiskt tvång i förklädnad. Om vad som faktiskt försvinner när arbetstvånget upphör — och varför faran inte är att vi förlorar något vi hade, utan att vi upptäcker att vi aldrig byggde det.
Rekursiv självförbättring har blivit ett uttalat ingenjörsmål hos minst tre AI-labb samtidigt. Om vad labben faktiskt gör, vad METR-kurvan säger, motargumenten som väger tungt — och skillnaden mellan strukturomvandling och chock.
Lovable värderas till 13,3 miljarder dollar på att bygga appar åt alla — samtidigt pekar agentskiftet mot en värld där allt färre appar behöver byggas. Om tesen, Kina-evidensen, motargumenten och takten.
AI-datacenter, grönt stål och elektrifiering köar till samma nordiska elnät. Om köerna i Sverige, Norge och Finland, hur prioritering sker — och frågan om samhällsnytta.
Demis Hassabis föreslår en FINRA-modell för frontier-AI — frivillig förhandsgranskning som kan skruvas åt till bindande krav. Om förslaget, kritiken och var Norden hamnar.
Xi Jinping erbjuder öppen frontier — och Kina svarar på exportregleringen genom att sänka mjukvarustegen. Om veckan i Shanghai och vems stege som egentligen sänks.
Plan A vill bromsa intelligensexplosionen — men det är friktionen, inte intelligensen, som avgör. Om varför kognitionen frikopplas från atomerna.
Om Anthropic-resultatet där en enradsomramning minskade bred misalignment och varför frågan om vem som sätter ramen är den verkliga alignmentfrågan.
Om hur AI kan dra upp både industri- och tjänstestegen för de länder som ännu behöver dem mest.
Om natten då två frontiermodeller släcktes av en exportkontrollorder och vad det säger om tillit, suveränitet och beroende.
Om glappet mellan Anthropics ekonomiska policyramverk och bolagets egen rapport om rekursiv självförbättring: trappan, kurvan och den svenska frågan.
Om förloppet där AI-kapaciteten ökar snabbt men tillgång, kontroll och förhandlingsmakt fördelas ojämnt.
Om varför ett scenario inte är en prognos, och varför skillnaden mellan belagt och gissat avgör om man tänker ärligt om AI.
Om varför AI-debattens viktigaste fråga 2026–2040 inte är ett datum för AGI, utan kapacitetströskeln där agentuppgifter blir långa nog att flytta villkoren för kunskapsarbete.
Om motsägelsen mellan AI-bolagens jobbprognoser, svenska tech-grundares politiska önskelista och arbetsmarknaden de själva förändrar.
EWMC blir öppen källkod: ett lokalt, viktat minnesförråd för AI-assistenter där allt inte väger lika mycket.
Två signaler på ett dygn: superintelligens på policybordet och en modell som blev för känslig för att släppas.
Om AI-akten, sexton månaders fördröjning och frågan om regleringen hinner ifatt en exponentiell teknik.
När mer synlig produktion döljer tunnare kvalitet, svagare ansvar och mindre verklig intelligens.
Varför AI, robotik, billig energi och automation tillsammans driver ett större civilisationsskifte.
Om avståndet mellan teknikens faktiska tempo och institutionernas självbild.
Varför frågan om generell intelligens blir praktisk långt innan den är filosofiskt avgjord.
En debattartikel om varför AI bör behandlas som ett systemskifte för arbete, förvaltning och konkurrenskraft.
Varför AI-politiken behöver tydligare ansvar, högre tempo och mer verkstadsnära genomförande.
Om den praktiska röst som saknas i AI-debatten: där tekniken möter operatörer, linjer och beslut.
Varför några minuter med en gratis chatbot inte är ett seriöst test av vad AI faktiskt kan göra.
Om skillnaden mellan regelautomation och kognitivt arbete i verkliga organisationer.
Vad AI betyder när tekniken möter industriella miljöer, processer och praktiskt ansvar.
Om robotik, geopolitisk automationskapplöpning och vad den betyder för en liten öppen ekonomi.
Om skillnaden mellan att leka med AI och att få tekniken att fungera i riktiga yrken och miljöer.
Om varför minne, kontext och kontinuitet spelar roll när AI blir del av verkliga arbetsflöden.
Om emotionell minneskonsolidering och varför intelligens behöver en känsla för vad som spelar roll.
Om mening, identitet och institutioner i ett samhälle där mindre mänskligt arbete behövs.
Om vad som återstår att fördela när AI gör intelligens billig men mark, energi, vatten och material förblir ändliga.
Hur fallande kostnader i energi, beräkning och automation kan förändra ekonomins grundantaganden.
Tre möjliga vågor av AI-omställning 2026-2031, med nordiska styrkor, risker och indikatorer.
En interaktiv karta över AI, arbete, demografi, energi och utvecklingsvägar.
Tänkbara utvecklingsbanor för AI-skiftet fram till 2050 och vad de kräver av samhället.